När man förr i tiden jagade björn i Sverige krävdes stort mod och list. En vuxen björn kan väga över 300kg och en vanlig man, om aldrig så välvuxen har inte en chans gentemot en björn.

          Några listiga jägare lade ut åtel gjord av  honung och brännvin och väntade på att björnen skulle ta för sig av godsakerna. Björnen hittade åteln och lät sig väl smaka, men blev berusad och somnade. Jägarna kunde komma fram och ha ihjäl den sovande björnen. Jägarna konstaterade att det var riktigt dunder i honungen och namnet dunderhonung uppstod.
        Dunder betyder helt enkelt något alldeles extra, starkt nog att fälla en björn.
 

Vår dunderhonung är betydligt snällare mot både björn och människa, men icke dessto mindre honung med något alldeles extra.